Borgsjö Hembygdsgård 90 år

 

Välkommen Vandrarhemmet Program St Olavsleden Nyheter/aktiviteter Historik Byggnader Om byggnaderna Innehåll Borgsjöbygden Släktforskning Hembygdsskivor Vill du bli medlem Kontaktpersoner Bildarkiv Uthyres Länktips
 
Den första byggnaden du möter är  Tingshuset. Mellan åren 1769 och 1868 hölls ting i Torps Tingslag i den här byggnaden. Tingshuset var ursprungligen placerat ca 500 m väster om hembygdsgården och flyttades hit 1955. I dag fungerar tingshuset som reception och servering

Image0012 

Kroggården stod ursprungligen på Jämtkrogen som var ett omtalat gästgiveri ca 1,5 mil väster om Borgsjö där E 14 idag korsar gränsen mot Jämtland. Just det här huset uppfördes 1837, men platsen hade gästgiveri redan 1651. En av dom mest omtalade krögarna på Jämtkrogen var "Moster i Krog", eller Katarina Pålsdotter som hon egentligen hette som regerade på Krogen i mitten av 1800 talet. Byggnaden flyttades till hembygdsgården i början av 1930 talet.

Image0008 

Hedlundska huset fungerar idag som vandrarhem, och har flera rum i varierande storlek

Image0010 

I bagarstugan bakas det fortfarande. Har du lite tur vid ditt besäk kan du kika in och se hur det går till att baka tunnbröd.
 Stugan är byggd 1860 av bonden Per Svensson i Sillre

Image0001

Oxsjöstallen kan vara en rest efter dom finnar som invandrade till socknen under 1600 talet

Image0002

Spruthus från Västanå, Sillre och Parteboda (ej med på bild). Forna tiders brandkårer bestod naturligtvis av byborna själva. För att ytterligare öka förmågan att bekämpa bränder köpte byarna in utrustning som förvarades i ett litet och ofta centralt placerat hus, det sk. spruthuset. Utrustningen bestod ofta av hinkar och små handsprutor. I några fall har man också köpt en större hästdragen spruta. Dom här två husen ingår i vandrarhemmet och har plats för två personer

Image0004

Bastun/Rian användes för torkning av säden. Sädeskärvarna placerades utefter väggarna och så eldade man ett antal dagar för att den skulle torka. Denna bastu kommer från Näset och flyttades till hembygdsgården 1933

Image0005

Nässtallet har årtalet 1772 inhugget i kammaren. Byggnaden flyttad från Näset. Stallet flyttades inom byn i samband med laga skiftet 1837 och så här beskrivs det då:
Stallet med en bod och en kammare på ena änden, och en mangelbod på andra sidan. Stallet var inrett för två hästar var 18 1/2 alnar långt, 9 1/2 aln brett och 16 varv högt. Taket var täkt med bräder.
16 dv till nerläggning, 70 foror till transporten och 50 dv till uppsättning och inredning.

Image0006

Vintertid åkte man ofta häst och släde vid kyrkbesöken.
I Kyrkstallet fick hästarna stå medan människorna fick sin andel av den gudomliga spisen och uträttade sina ärenden. I dag fungerar tre av stallplatserna som rum i vandrarhemmet och det fjärde rummet används som kök av gästerna

Image0007

Logen tröskades ursprungligen säden. Kärvarna lades ut på golvet och tröskades med slagor, ett mycket tungt och dammigt arbete. I slutet av 1700 talet började slagan att ersättas med hästdrivna tröskverktyg.

Image0008

Fäbodlagård
Sommartid flyttades alla djuren till fäboden. Fram till slutet av 1700 talet hade många byar två olika fäbodområden, dels närfäbodar belägna omkring ½ mil från byn, dels långfäbodar belägna mellan 1 och 2 mil från byn. Fäbodarna ägdes gemensamt av bönderna ibland ända till början av 1900 talet. Fäbodväsendet upphör i våra trakter i samband med införandet av mejerier i början av 1920 talet

Image0009

Skogsarbetarkojan.
I mitten av 1800 talet börjar skogen att få ett värde. En viktig bisyssla till jordbruket blev då för många att arbeta i skogen. Än idag kan man hitta resterna efter kojorna

Image0010

 

Åter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © Borgsjö Hembygdsgård. Alla rättigheter reserverade. Senast uppdaterad: tisdag 12 september 2017.